Har precis sövt Axel uppe i sängen. Enda gången jag gör det på hela dagen. Det är fruktansvär mysigt att hans lilla hand runt ett finger, trötta små stålgrå ögon som betraktar mig medans jag ligger och sjunger.
Jag tittar fortfarande på Axel och kliar mig i huvudet och fattar inte ännu att denna krabat är min och ska stanna här. Att han har lånat min kropp i 9 månader för att kunna bli en liten person, en blandning av mig och hans pappa, min älskade Johan.
Vi älskar dej Axel.
Nu måste denna morsa sova, morgonens mål är;
- Babysång på Öppna förskolan
- LAGA mat (ska försöka återkomma med mina matvanorkr
- Vara hejaklack i Aneby på agilityn
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar